Bergsundsskolan | Kvalitetsredovisning
Bergsundsskolan är en för- & lågstadieskola belägen i rymliga lokaler vid Hornstull (söder) i Stockholm. Välkommen att läsa mer om vår verksamhet.
Bergsundsskolan, förskola, lågstadieskola, Södermalm, Stockholm
16508
page-template-default,page,page-id-16508,ajax_fade,page_not_loaded,,side_area_uncovered_from_content,qode-theme-ver-11.2,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-5.2.1,vc_responsive

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Inledande presentation

Bergsundsskolan är en fristående lågstadieskola med en förskoleklass, tre klasser (från) årskurs 1-3, samt fritidsverksamhet för samtliga klasser (totalt har skolan 104 elever). Skolan grundades år 1993 av Lena och Lars-Åke Axedin som även är rektor och Vd för skolan.

Bergsundsskolans organisation präglas av en helintegrerad verksamhet där skolledare, lärare, fritidspedagoger och barnskötare arbetar sida vid sida. Arbetslaget följer barnen från förskoleklass till årskurs tre.

 

Denna kvalitetsredovisning bygger på följande underlag:
  • Enkätundersökning utskickade till föräldrar med barn i förskoleklass och klasserna år 1 till 3.
  • Utvärderingar som skolans pedagoger genomfört tillsammans med barnen i förskoleklass och år 1 till 3.
  • Skolverkets riktlinjer kring kvalitetsredovisning, Allmänna råd och kommentarer – Kvalitetsredovisning, från år 2006.
  • Utvärdering genomförd av ledning och samtliga i personalen.
  • Skolans olika styrdokument.
  • Elevernas måluppfyllelse.

 

Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse

 

Ekonomiska, organisatoriska och personella förutsättningar

Bergsundsskolan är en avgiftsfri grundskola, vars inkommande budget uteslutande utgörs av skolpeng och omsorgspeng från Stockholms stad.

 

Bergsundsskolans personalstyrka utgörs förutom skolledningen, av en specialpedagog, fem lärare, fyra fritidspedagoger samt fem barnskötare. Fortbildning av personalen sker utefter individuella genomgångar och önskemål. Den samlade personalstyrkan har även tillgång till gemensamma föreläsningar och fortbildningar.

 

Bergsundsskolan disponerar över en hel byggnad, på cirka 1000 kvm, där varje klass har tillträde till ett våningsplan på cirka 200 kvm för sin skol- och fritidsverksamhet. För de dagliga utomhusaktiviteterna har Bergsundsskolans elever tillträde till såväl Högalidsparken som övriga parker i området. Korta raster tillbringar barnen på skolans mindre innegård.

 

Föräldrakontakten uppnås genom föräldraråd (två representanter från varje klass träffas med ledning och lärare en gång per läsår), utvecklingssamtal en gång per termin (där lärare och fritidspedagog förmedlar varje enskilt barns utveckling utifrån individuella utvecklingsplaner – IUP) samt genom föräldramöten två gånger om året.

 

För att uppnå en bra kontinuitet i verksamheten genomförs verksamhetsplanering gemensamt mellan ansvariga för förskoleklassen och skolår 1 samt mellan ansvariga för år 2-3. Planeringen handleds regelbundet av rektor.

 

Personalmöten hålls regelbundet en kväll per månad där all personal deltar. Fem planeringsdagar per läsår är avsedda för fortbildning av hela personalstyrkan.

 

Mål samt förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse

 

Pedagogisk inriktning

Bergsundsskolan verksamhet präglas av en helintegrerad arbetsorganisation där skolledare, lärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare arbetar sida vid sida. Varje klass följs av ett och samma arbetslag från förskoleklass till och med år tre.

Vi tror att barn lär sig genom att använda alla sina sinnen. Därför integrerar vi bild- och form, slöjd och musik i de olika ämnena. Genom inspiration från den danska Bifrostskolans pedagogik genomför vi långa temaarbeten där vi kopplar ihop kropp- själ och intellekt

 

 Trygghet och emotionell utveckling

Vi vill skapa en känsla av lust, gemenskap och arbetsglädje hos samtliga barn och vuxna i skolan. Vi strävar efter att bygga upp självkänsla och självtillit hos varje barn och vi vill lära våra elever att känna respekt för andra människor och utveckla tolerans och empati. Kärlek och omtanke är nyckelbegrepp i vår verksamhet och vägleder oss i allt vårt arbete.

 

 Förhållningssätt/Arbetssätt
  • Vi har ett vänligt bemötande, vi hälsar med namn och visar respekt för både individen och gruppen.
  • Vi bejakar barnen och varandra genom att visa uppskattning och tillit.
  • Vi uppmuntrar barnen till att framträda inför varandra och stärker på så sätt jaget hos var och en. Vårt mål är att alla barn någon gång under sin tid hos oss ska uppträda individuellt på en skolavslutning i Högalidskyrkan. Barnen redovisar sina arbeten för varandra och uppträder med sång, teater och musik vid olika samlingar och tillställningar inom skolans ram.
  • Elevråden präglas till stor del av arbetet med olika värdegrundsfrågor, utifrån vilka eleverna får möjlighet att växa på det emotionella planet. Vi använder oss här framför allt av s.k. dilemmasagor som har sin grund i olika värdegrundsfrågor. Under lå har vi använt oss av likabehandlingsplanen och arbetat med olika begrepp och företeelser. Under mötena diskuteras de slutsatser kring förhållningssätt och värderingar som tidigare tagits upp i varje grupps klassråd. Sammanfattningar av dessa diskussioner förmedlas därefter till övriga elevrådsrepresentanter.
  • Barn och vuxna tar ett gemensamt ansvar för skolans lokaler och material. Detta skapar, för individen, en känsla av tillhörighet till den större gruppen och medför även att individernas respekt och aktning för det gemensamma ökar.
  • Vi agerar alltid mot kränkningar. Vi anser att alla barn är allas ansvar och att varje barns helhetssituation måste tas i beaktning under dess skoltid.
  • Vi tillämpar vår likabehandlingsplan och arbetar förebyggande mot mobbning genom regelbundna kompissamtal mellan pojkar/pojkar, flickor/flickor och pojkar/flickor. Dessa samtal präglas, liksom dilemmasagorna (se ovan) av relations- och värdegrundsfrågor.
  • Vi använder oss av barnmassage, vilket ingår som ett naturligt inslag i den vardagliga verksamheten.

 

Estetisk verksamhet och motorik

 

Mål

Vi tror att vi, genom att träna och stimulera våra elevers estetiska sinnen och motoriska förmåga, inte enbart ökar deras självtillit och förståelse för andra, utan även skapar förutsättningar för samtliga barn att hitta olika uttrycksformer. Vi menar vidare att barns estetiska stimulans och motoriska utveckling är starkt sammankopplade med deras generella inlärningsprocess. Därför anser vi det vara av yttersta vikt att integrera dessa olika ämnen i vår undervisning.

 

Arbetssätt

 

Musik
  • Barnen har sångstunder med traditionella och nya barnvisor, där vi använder oss av många rörelsesånger.
  • Bergssundsskolan har en musikverkstad. I denna får eleverna utlopp för sin kreativitet genom att skriva musik, spela ett instrument och komponera egna texter och melodier. De bildar grupper och uppträder inför publik. En CD skiva görs varje läsår.

 

Bild
  • Bildundervisningen är integrerad i den kunskapsbaserade undervisningen.
  • För att eleverna ska kunna göra bilder på ett kunskapsbaserat tema får de först tillägna sig kunskap genom att läsa eller titta på bilder. På så sätt blir bildskapandet ett stimulerande medel för att uppnå kunskap.

 

Textil- och träslöjd
  • Slöjden skall bidra till elevernas allsidiga utveckling genom att öva upp deras skapande förmåga, fingerfärdighet och samarbetsförmåga.
  • På Bergsundsskolan har eleverna såväl textil- som träslöjd under hela läsåret i tredjedels-grupper i skolår 3.

 

Motorik
  • På Bergsundsskolan har det klassiska ämnet ”idrott och hälsa” integrerats i vad vi kallar motorik.
  • Såväl fin- som grovmotorik tränas regelbundet i den motoriska undervisningen. Ett av syftena är att stimulera elevernas inlärningsprocess. Barnen går i simskola i skolår 2.

 

Kunskaper och uppföljning

 

Mål

Vårt övergripande kunskapsmål är att alla barn ska få baskunskaperna: läsa, skriva och räkna. Vi vill stimulera kreativiteten och lusten till att söka nya kunskaper och färdigheter hos våra elever. Då alla barn är olika tar vi hänsyn till att barn har olika behov. Vi arbetar alltid från individen ut till gruppen.

 

Arbetssätt
  • Tack vare att det finns flera vuxna i varje klass har vi större möjlighet till att dela upp undervisningen i halv- samt tredjedelsklass.
  • Vi arbetar, i temaarbetet, med s.k. arbetssedlar vars syfte är att uppmuntra eleverna att inte bara svara eller ge lösningen på en uppgift, utan även förklara hur de kommit fram till detta svar eller lösning.
  • Vi dokumenterar barnens lärande genom portfoliometoden.
  • Genom IUP (individuella utvecklingsplaner) följer vi det enskilda barnets utveckling.
  • Vi använder oss av LUS (Läs och Utvecklingsschema) för att bedöma och följa våra elevers läs-utveckling. Dessutom har ett screeningmaterial införskaffats och ett schema för hur och när det ska användas. Detta material finns tillgängligt hos varje lärare.
  • Vi har utvecklat en kunskapscirkel som följer varje barn från skolår ett till tre och som innehåller de olika mål som eleverna ska uppnå i varje ämne. Eleverna får, i samröre med ansvarig lärare, färgsätta cirkelns olika tårtbitar allteftersom de uppnår de olika delmålen. Vi förändrar och utvecklar, under Ht -08, vår cirkel till att övergå i lok och vagnar. Med detta material förtydligar vi våra mål. Arbetet beräknas stå klart under hösten.

 

Elevers ansvar och inflytande

 

Mål

Vi vill utveckla känslan och medvetandet hos våra elever om att alla människor är medaktörer i sina egna liv.

 

Arbetssätt
  • Skolans verksamhetsplanering präglas bland annat av elevrådsträffar som äger rum en gång i månaden och som föregås av klassråd. Elevråden utgör viktiga tillfällen där skolans elever, tillsammans med de vuxna, får möjlighet att både lära sig och utöva demokratiska principer genom att medverka i de demokratiska beslutsprocesser som påverkar skolans fortsatta utveckling.
  • Gemensamma storsamlingar anordnas varannan vecka där ansvaret för upplägg och program alterneras mellan klasserna.

 

Resultat och måluppfyllelse

 

Normer och värden

Utifrån de utvärderingsdiskussioner som förts med eleverna, samt de enkäter som delats ut till våra elevers föräldrar, kan vi konstatera att en stor majoritet av eleverna och föräldrarna är mycket nöjd eller ganska nöjd med den sociala miljön på skolan.

 

Utifrån vårterminen -08s utvärderingar har vi kommit fram till att arbeta med följande mål:

 

  1. Vi ska arbeta medvetet omkring respekt och relationer mellan både barn och vuxna genom att aktivt och konkret arbeta med värdegrundsövningar med drama/gestaltning som metod. Genom att i ett tidigt stadium ha med föräldrarna i processen ökar vi möjligheterna att lyckas bättre. Med detta förhållningssätt hoppas vi stärka barnens empati och självkänsla och få en positiv och vänlig atmosfär i barngruppen/föräldragruppen. Våra samlade erfarenheter är att utan en positiv föräldrakontakt har vi ytterst svårt att nå våra mål.
  2. Vi ska aktivt bidra till att utveckla och formulera innehållet i barnens sociala utveckling, genom att formulera målen och utveckla en social tågvagn.
  3. Vi ska kontinuerligt sätta upp väl synliga delmål på väggarna, utifrån cirkeln/tåget och diskutera och förklara målen med barnen. Genom detta förhållningssätt vill vi medvetandegöra barnen om sitt eget lärande samt öka förståelsen för innehåll och sammanhang i skolarbetet.
  4. Vi ska utöka barnens medbestämmande i skolarbetet och på fritids genom att tillsammans med barnen planera olika aktiviteter och lägga in dem i vår grovplanering som tydligt visas på ”dörrschemat”. Vi ska mera aktivt arbeta med ett undersökande arbetssätt, där barnen är med och väljer och bestämmer tillsammans med oss, vad och hur de vi arbeta i olika projekt.
  5. Vi vill stärka barnens tillit till sin egen förmåga genom att fokusera på det som fungerar bra och öka den ”goda spiralens” positiva verkan, med uppmuntran och beröm.

 

Relations- och mobbningproblematiken är starkt sammankopplad med det sociala klimatet inom en elev- eller personalgrupp/föräldragrupp. Att ständigt arbeta med olika former av värdegrundsfrågor tror vi är centralt i det förebyggande arbetet mot mobbning och andra former av kränkande behandling. Dock behövs akuta åtgärder då mobbning eller annan kränkande behandling förekommer inom en elevgrupp. Dessa åtgärder kan exempelvis vara handledning av extern hjälpperson (skolpsykolog eller annan specialist), diskussioner med mobbarna/de mobbade och deras föräldrar, samt regelbundna sammanträden inom personalgruppen och föräldragruppen.

 

Estetisk verksamhet och motorik

Estetiska ämnen samt rörelse utgör en av grundpelarna i vårt pedagogiska arbete med barnen. Vi tror att vi genom ett varierat arbetssätt ökar barnens förutsättningar att nå de nationella kunskapsmålen.

 

Motoriken utgör även ett mycket effektivt verktyg för att, på ett tidigt stadium, uppmärksamma elever med svårigheter, då barns motoriska utveckling är starkt sammankopplad med deras inlärningsprocess.

 

I diskussioner med ansvarig personal har det kunnat konstateras att pojkar har fler svårigheter än flickor.

 

Skillnader mellan könen är något som kunnat uppmärksammas inom samtliga estetiska ämnen på skolan. I de flesta sammanhang märker vi att det finns skillnader i hur pojkar och flickor förhåller sig till olika ämnen. Detta gäller inte alla pojkar och flickor och får heller inte kortsiktiga, negativa konsekvenser för måluppfyllelsen i de flesta fallen. Dock är vår strävan att samtliga elever – såväl flickor som pojkar – ska ha samma möjligheter och förutsättningar i skolan och därför behöver vi fördjupa oss i de skillnader vi upptäckt för att därefter försöka förändra dessa. Detta kommer att ligga i fokus i vårt likabehandlingsarbete under läsåret.

 

Kunskaper och uppföljning

Trots djupgående insatser och stöd av specialpedagog har barn med neuropsykiatriska handikapp ej uppnått målen. Liksom i den estetiska och motoriska undervisningen kan vi se att pojkar dominerar bland de barn som har svårigheter med måluppfyllelsen.

 

I de samtal som förts med skolans undervisande lärare framkommer det att samtliga av dessa är väldigt nöjda med den kunskapscirkel som lärare, tillsammans med elever, arbetar utefter för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Denna cirkel kommer nu att ersättas av lok och vagnar som vi hoppas ger en ännu tydligare bild av målfokuseringen. Vi strävar efter en tydlig och gemensam förståelse för hur man ska bedöma en elevs kunskapsutveckling bl.a. utifrån kontrollverktygen.

 

Arbetet med Individuella Utvecklingsplaner har under lå genomförts på skolan. Planen är att det datoriserade systemet ska generaliseras till samtliga elever från vårterminen 2009.

 

Skriftliga omdömen införs från och med ht-08 samt nationella prov för år 3 under vt -09. Vi har närvarit under Skolverkets utbildningsdagar under våren och har utsett Christina Lundin som implementeringsansvarig för skolan.

 

När det gäller elevernas läsinlärning har vi kunnat konstatera att den kunskap som den äldre generationen lärare – som idag är på väg bort från arbetsmarknaden – besitter gällande detta fundamentala moment i lågstadiet, inte i samma utsträckning innehas av den yngre generationen lärare. Detta problem har uppmärksammats och kommer att finnas med i våra diskussioner och utvecklingsplaner under läsårets gång.

 

Vi fortsätter att utveckla vår matteverkstad. Syftet med denna verkstad är bl.a. att underlätta för barn som har vissa svårigheter med den teoretiska matematiken att, genom eget skapande och praktiskt konkret arbete, bättre kunna förstå matematikens olika funktioner och regler.

 

Elevinflytande

Utifrån de utvärderingssamtal som skolans lärare fört med eleverna, kan vi dra slutsatsen att fortsatta diskussioner kring våra elevers inflytande krävs. Att ständigt vara lyhörd inför våra elevers tankar och behov är en av våra huvudmålsättningar inom skolan. Detta behöver vi dock bli ännu bättre på och tid kommer således avsättas under året för samtal kring detta.

 

Föräldrainflytande/kontakt

Att ha goda relationer med föräldrar bidrar till en positiv utveckling för barnen. Då barnen är i behov av särskilt stöd är det än mera viktigt med en ömsesidighet i relationen.

 

Föräldrarna är de som ger barnen samhällets normer och som är de viktigaste fostrarna. Skolan kan bara vara ett komplement till detta arbete.

 

Vi är som pedagoger ett viktigt komplement till föräldrarna. Vi vill informera oss och öka kunskaperna om vår tillvaro och ta del av aktuell forskning. Vi ska ta ett personligt ansvar för den roll vi har som goda pedagoger.

 

Per Johansson – Skolchef

Stockholm juni 2008