Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen ska för- och grundskolor bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja barns och elevers lika rättigheter.
”1 § Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling.”
Av likabehandlingslagens 6§ framgår att varje skola årligen ska upprätta en plan innehållande en översikt över de åtgärder som skolan avser påbörja eller genomföra under året. Planen ska även innehålla en redovisning och utvärdering av föregående års likabehandlingsarbete. Utvärderingen ska integreras i den årliga kvalitetsredovisningen.
Skolan ska vidta åtgärder i syfte att förebygga och förhindra att barn utsätts för trakasserier som har samband med barnens könstillhörighet, etniska tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Skolan har även skyldighet att vidta åtgärder i syfte att förebygga och förhindra all annan form av kränkande behandling.
Skolan har en skadeståndssanktionerad skyldighet att vid kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier.
Definitioner
- Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella, kulturella eller geografiska ursprung.
- Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning (transsexualism är en fråga om könstillhörighet och inte sexuell läggning). I förskolan syftar man framför allt på föräldrarnas sexuella läggning.
- Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
- Diskriminering: ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner, genom till exempel sina strukturer och arbetssätt, upplevs som kränkande. Det finns två typer av diskriminering:
- Direkt diskriminering: ett barn missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar.
- Indirekt diskriminering: ett barn missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt.
- Trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med:
- etnisk tillhörighet,
- religion eller annan trosuppfattning,
- funktionshinder,
- sexuell läggning,
Att utsättas för kränkande behandling p.g.a. sexuell läggning behöver inte innebära att man genom en aktiv handling särbehandlas eller trakasseras. Det kan lika gärna vara fråga om att man tigs ihjäl; att omvärlden låtsas som om man inte fanns till eller tar den heterosexuella normen för given.
- kön eller sexuell natur
Trakasserier p.g.a. kön eller sexuella trakasserier kan se ut på olika sätt, i form av exempelvis:
o Könskränkningar: som inte har något med sex att göra, exempelvis nedsättande kommentarer om utseende, klädsel och privatliv och nedsättande kommentarer med anknytning till kvinnor respektive män som grupp eller att bli osynliggjord, förlöjligad, utfryst eller motarbetad på grund av sin könstillhörighet.
o Kränkningar av sexuell natur: exempelvis sexuell jargong eller språkbruk, pornografiska bilder, ovälkomna sexuella anspelningar, blickar och gester, tafsande eller annan ovälkommen beröring av sexuellt slag samt ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster.
Alla sorters trakasserier kan vara av såväl fysisk, verbal som icke-verbal karaktär.
§ Annan kränkande behandling: såväl psykisk, som fysisk, som verbal mobbning:
o Psykisk mobbning, som t.ex.:
§ Vända ryggen till, inte svara, inte bli inbjuden till lek,
§ Menande blickar, viskningar, suckar, gester,
§ Tystnad
o Fysisk mobbning, som t.ex.:
§ Medvetet knuffa till någon, rita i någons bok, stå i vägen, stänga dörren framför näsan på någon,
§ Hålla fast, sparka, sätta krokben,
o Verbal mobbning, som t.ex.:
§ Öknamn, tilltal, anmärka på utseendet,
§ Härma, håna, sprida rykten,
§ Kommentera vad den utsatte gör eller säger,
§ Skratta åt,
§ Hot om våld.
Målbeskrivning
Vi vill att Bergsundsskolan ska utgöra en plats:
- Där alla har rätt till trygga arbetsförhållanden och frihet från varje form av kränkning på grund av kön, etniskt ursprung, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Vare person som vistas i skolan ska även skyddas mot alla former av annan kränkande behandling, såsom mobbning.
- Där varje barn får en skol- och fritidsvistelse som präglas av generositet, respekt och mångfald och där grunden läggs för ett livslångt lärande.
- Där man tar ställning, reagerar och agerar mot varje form av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier.
På Bergsundsskolan ska vi arbeta för en arbetsmiljö som motverkar alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och som aktivt förebygger deras uppkomst. Det är alla anställdas skyldighet att tydliggöra skolans inställning till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Grundstenen i vårt likabehandlingsarbete kretsar kring följande tre begrepp:
- SJÄLVKÄNSLA
Är något som finns inom mig som känns som jag.
Det är mitt EGENVÄRDE – att VARA. Mina egna tankar och min uppfattning om mig själv.
Integritet (värdighet, okränkbarhet).
Vi vuxna påverkar och stödjer barnens egenvärde med bekräftelse, uppskattning, uppmärksamhet och trygghet.
- SJÄLVFÖRTROENDE
Är något som jag visar upp för andra.
Det SYNS UTÅT. Handlar om vad jag gör – prestation.
Jag gör saker och jag vet att jag kan och vågar försöka – att GÖRA.
Vi vuxna påverkar med stöd, uppmuntran, handledning, peptalk.
- SJÄLVTILLIT
Innebär att jag:
§ Accepterar mig själv och andra.
§ Ser möjligheter. Är nyfiken. Har en vilja att utvecklas.
§ Kan glädjas med andras framgångar.
§ Ser mina egna motgångar som en utmaning att öva mer, prova igen.
Mål för läsåret 2006-2007:
- Att inom personalgruppen medvetandegöra befintliga fördomar.
- Att utveckla och förankra likabehandlingsplanen inom personalgruppen.
- Att arbeta extra fokuserat med jämställdhetsfrågor inom barngrupperna.
Spridning, utveckling och uppföljning
Vid varje nyrekrytering av barn, ska barn och föräldrar ges möjlighet att gå igenom Bergsundsskolans likabehandlingsplan.
All nyrekryterad personal ska informeras om och gå igenom likabehandlingsplanen.
För att på ett effektivt sätt kunna integrera likabehandlingslagens olika frågor i verksamheten, ska personalgruppen samlas en gång om året för att diskutera vilka åtgärder/mål som ska arbetas med/emot under året
Utvärdering av likabehandlingsplanen ska ske årligen och i samband med den obligatoriska kvalitetsredovisningen. Resultatet av denna utvärdering ska beaktas vid framställningen av följande års likabehandlingsplan.
Allmänna förebyggande åtgärder
- Samtliga anställdas förhållningssätt ska präglas av gemensamma och av alla kända riktlinjer. På detta sätt kan vi, som arbetar vid Bergsundsskolan, verka som positiva förebilder för barnen. Vuxnas beteenden återspeglas på barn, därmed är det viktigt att alla anställda vid skolan även motverkar och förebyggar all form av kränkande behandling inom personalgruppen.
- För att undvika att läromedel som används i undervisningen förmedlar fördomar och förlegade föreställningar med avseende på kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samt funktionshinder, ska dessa regelbundet granskas.
- Vi ska aktivt lyfta fram litteratur och andra pedagogiska hjälpmedel som på ett fördelaktigt sätt tar upp frågor gällande jämställdhet, HBT-frågor (Homo-, Bisexualitets- och Transexuella frågor), religion eller annan trosuppfattning, etnicitet, funktionshinder samt mobbning.
- Vi fortsätter, i förebyggande syfte, att arbeta med kompissamtal mot mobbing och annan kränkande behandling. Kompissamtalen förs i olika former – mellan pojkar/flickor, flickor/flickor, pojkar/pojkar – och kretsar kring relations- och mobbingfrågor. I fortsättningen kommer vi även integrera de olika diskrimineringsfrågorna i dessa samtal.
- Elev- och klassråden har, på Bergsundsskolan, länge präglats av arbetet och diskussionerna kring s.k. dilemmasagor. Dessa sagor är en form av berättelser eller frågeställningar kring ett speciellt förhållande eller problem, där barnen lär sig att ta ställning till hur vi människor bör agera och förhålla oss till varandra. Vi vill att barnen ska utveckla empati och social patos, vilket förebygger kränkande behandling och skapar goda relationer. Dilemmasagorna kommer även i fortsättningen ligga till grund för vårt förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling.
Konkreta förebyggande åtgärder 2006/2007
Förslag på förebyggande arbete med barnen:
- Vi ska förklara för våra barn vad den nya lagen om likabehandling innebär för dem samt diskutera deras olika rättigheter och skyldigheter.
- Vi ska regelbundet göra olika typer av värdegrundsövningar.
- Vi ska integrera de olika diskrimineringsgrundsfrågorna i allt arbete som drivs inom skolan.
- Vi ska uppmuntra barnen att utföra könsöverskridande aktiviteter.
Förslag på förebyggande arbete inom personalgruppen:
- Vi har utefter en kartläggning om jämställdhet på skolan, samt utifrån gemensamma diskussioner kring våra elevers måluppfyllelse, uppmärksammat att de barn som inte, eller delvis inte uppnått målen, framför allt är av manligt kön. Denna tendens har vi för avsikt att försöka förändra. Vårt mål är att under året fördjupa oss i befintlig forskning kring detta.
- Vi ska lära oss att granska befintliga pedagogiska hjälpmedel utifrån ett ”likabehandlings”-perspektiv med hjälp av olika mallar och utbildningar.
- Vi ska göra värderingsövningar inom personalgruppen. Detta kommer framför allt ske under skolans planeringsdagar.
- Vi ska inkludera fortbildningar inom likabehandlingsfrågorna bland prioriterade fortbildningsområden.
- Då en person fått möjlighet att fortbilda sig inom något av diskrimineringsgrundsområdena ska hon/han förmedla sina nyvunna kunskaper/erfarenheter till övrig personal. Detta ska ske genom att personen i fråga gör en skriftlig redovisning av sin fortbildning i punktform, som sedan ska sättas in i en fortbildningspärm.
- Vi ska sträva efter att motverka stereotypa könsbilder genom att utföra uppgifter som traditionellt sätt utförts/utförs av motsatta könet.
Handlingsplan – När ett barn blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
När har en skola fått kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling?
Det krävs inte någon anmälan från barnet som anser sig ha blivit illa behandlad. Det räcker med att andra barn, föräldrar eller anställda gör skolan uppmärksam på vad som inträffat för att skolan måste agera.
Om ett allmänt rykte florerar om att diskriminering/trakasserier/kränkande behandling förkommer, måste skolan diskutera hur det går att angripa problemet mot bakgrund av syftet med likabehandlingsplanen, d.v.s. att främja likabehandling och förebygga alla former av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
När diskriminering/trakasserier/kränkande behandling har uppmärksammats:
Mellan barn:
- Den mest närstående vuxna ska prata med de berörda barnen om vad som har hänt och samla in fakta.
- Han eller hon bör då undvika ”varför”-frågor och istället använda sig av ”hur”-frågor som exempelvis: Hur kände du? Hur tänkte du? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur tror du att den andre kände sig?
- Han eller hon ska förklara och visa att beteendet inte är acceptabelt för såväl de berörda barnen som för hela barngruppen.
- Åtgärdsprogram upprättas.
- Om kränkande behandling mellan barn förekommer vid upprepade tillfällen eller riktade mot ett och samma barn ska skolledningen och berörda föräldrar informeras. Kontakt mellan de olika föräldrarna ska här uppmuntras.
- När ett barn kränkt ett annat barn ska hon eller han inte enbart säga förlåt utan förklara varför hon eller han behöver be om förlåtelse.
- Alla former av utredningar ska dokumenteras. Vid mindre incidenter: kortfattad beskrivning av det som framför allt hänt det utsatta barnet. Vid större incidenter: grundlig beskrivning av hela händelsen med samtliga inblandade.
Mellan vuxna och barn:
- Om någon vuxen ser att någon annan vuxen kränker ett barn, har han eller hon skyldighet att ta upp detta genom att först och främst fråga vederbörande hur hon eller han tänkte när hon eller han utförde kränkningen.
- Vi ska alla ha modet att ge och ta emot kritik från andra inom personalgruppen om vi ser att ett barn far illa.
- Vid upprepade tillfällen eller vid allvarlig, kränkande behandling ska skolledning och berörda föräldrar informeras.
- Diskussioner mellan personal, samt mellan personal och föräldrar ska, i ett första skede, ske utan berörda barns närvaro. Beroende på hur pass allvarlig den kränkande behandlingen varit, ska rektor, tillsammans med föräldrar och övrig personal, besluta hur man ska hjälpa och stödja det berörda barnet.
Stockholm november 2006
Lena Axedin
rektor
